Stewen & Karin

I söndags var det Mors dag här. Ett litet paket fick min kära mor öppna av mig, skickade Baileys-choklad och ett kort, och även lite whiskey-kolor till papps. Kunde inte hålla mig. :) 

Samma dag, söndag alltså, var det det också ett år sedan Morfar dog. Tänkte en del på honom under dagen... Inte minst eftersom vi åt proffsikoffser till middag. Det bara blev så. Morfars mat! Helt otroligt hur ett år kan gå såhär fort. Tyckte det var nyss vi satt och vakade på sjukhuset allihopa...

Morfar kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta och jag har så många goda minnen av honom. Det går inte att ha annat än sådana. Jag minns hans glada skratt och härliga humör... Hur han alltid kom ut vinkandes och mötte oss då vi kom och hälsade på... Det faktum att han alltid hade mössan ovanför öronen... Kallade Mormor för mamma och morsan, mig för Kajsorni, Thomas för Tomporni... Jag tänker på hans otroliga historier och fantastiska rim, hans goda plättar, stekta fläsk (dränkt i smör) och "proffsikoffser". Sen de mysiga övernattningarna i Tväråsel med Bingolotto... Högsta volym på tv:n, spänningen var olidlig... Morfar köpte alltid godis på ICA, bara några få sorter men mycket av alla. Jag minns hur han på morgonen satt på pallen och gjorde upp eld i öppna spisen... Och han var jämt mån om att vi inte skulle frysa... Gullemorfar!

Ja, minnena är många och som någon klok människa sa så kan ingen ta dem ifrån en... Min morfar var världens gulligaste med ett hjärta av guld. Ett år har gått sedan han lämnade oss och saknaden är fortfarande enorm.
Du kommer alltid finnas med mig. Saknar dig Morfar!





"Sörj inte att jag är borta. Gläds åt att jag funnits till."